Sunnanäng, Spelar min lind m.m. (block 203): Page #31
Original title: 61903.jpg
HTML
så tyst så tyst
utan spelande lind och sjungande näktergal
men malin låg på sin bädd
och kunde inte sova då steg
hon upp och gick ut i
potatis landet till sin lind
ack det var det vackraste lilla träd
man kunde önska sig
[som ev. små?] grenar sträckte sig så
vackert mot den ljusa vår himlen