Karlsson på taket smyger igen (del 1): Page #36

HTML

lillebror

ni är världens besynnerligaste du och din mamma

sa han och klappade lillebror på kinden

-ja världens besynnerligaste är ni- men jag tycker om er ändå

konstigt nog

lillebror -blev röd i- +rodnade+ -i ansiktet- så glad blev han

det var i alla fall bra härligt att karlsson tyckte om

honom och att han faktiskt gillade mamma också

fast det inte lät så alltid

ja jag är själv förvånad sa karlsson han fortsatte

att klappa lillebror länge och väl klappade han honom

och undan för undan allt hårdare till sist fick

lillebror en klapp som nästan var en liten örfil

och så sa karlsson

o vad jag är snäll jag är världens snällaste