Anita Lundqvist
Anita Lundqvist
Line 1: Line 1:
till räddning
till räddning
då hör han -[...]- +något+ inne i  skogen
han hör hästar gnägga och vapen skramla
och -[...]- är det [...][...] hör han en [...] röst
som han känner så väl
fånga honom  död eller levande fånga honom
[...] avon sporrar sin häst och han flyger
fram till den slingriga stigen
levande får du mej aldrig och den
skatt jag bär med mej ska inte råka i
dina grymma rövarhänder så hjälpe
mej gud
han vet att nu gäller det livet
förföljarna närmar sig på ilsnabba hästar
han hör hovslagen dåna -och- +fortare fortare min bianka+