Wikitext

HTML

+mattis såg bedrövad på henne+

ronja mi sa -mattis- +han+ med en suck

sedan kastade han sej upp i sadeln och

i spetsen för sina rövare satte han av

nerför backarna och var borta

knappt hade ronja sett den sista hästrumpan

försvinna ut genom vargklämman så kom hon

rusande efter hon sjöng och visslade hon också

när hon vadade genom bäckens kalla vatten

sedan sprang hon sprang och sprang tills hon kom

till tjärnen

och där var birk som han hade lovat

han låg utsträckt på en stenhäll i solen

ronja visste inte om han sov eller var vaken