Ronja kap 8 (block 379): Page #2

HTML

8. slutlig version

och så kom våren som ett jubelskrik

över skogarna kring mattisborgen snön smälte

den rann i strömmar nerför alla bergsidor

och sökte sej till älven och älven röt och

skummade av våryra och sjöng med alla

sina forsar och fall en vårens vilda sång

som aldrig tystnade ronja hörde den varje

vaken stund och ända in i nattens drömmar

den långa hemska vintern var förbi

vargklämman var för länge sen fri från snö

där rann nu en brusande bäck och vattnet

plaskade om hästhovarna när mattis och

hans rövare en tidig morgon kom

ridande genom det trånga passet de sjöng

och visslade där de red fram hoj nu

[.]