Edit Browse revision history View notes

HTML

ljus och klar stod vårens himmel

över en mörka fattigstugan över den

tysta linden över den sovande byn

i hela norka socken var väl ingen

vaken mer än malin ändå kände

hon att natten var full av liv

i blad och blom och gräs och träd

+var vårens ande+ -fanns något- levande och nära ja i minsta

ört och strå var ande och liv

bara linden var död stod där

så vacker och tyst i potatislandet

och var död då kom det för henne att

-om- hon kunde ge sin ande åt

linden så skulle liv strömma

in i de gröna små bladen


klar för granskning/Anita Lundqvist

Metadata