Kati i Amerika, Allrakäraste syster (block 105): Page #39 Original title: 62267.jpg Protection: Open to all Expiration: Never Status: In progress Mark this revision as complete Cancel Kati i Amerika, Allrakäraste syster (block 105): Page #39 Go full screenExit full screen Layout Reset sa jag -obekymrat- +sorglöst och osolidariskt+ för jan var så långt borta just då [x i ring] det var vår det satt ett par små bleka stjärnor på himlen när bob körde mig hem han körde så långsamt och han talade hela tiden -medan- bara om hur underbart det var att vi hade mötts ända tills vi stannade utanför -den vita villan- min trädgårdsgrind bob hade så vacker röst det doftade från de nyutspruckna träden det vilade en -så- så trolsk och ljuv stämning över allt men det finns en liten egenhet hos mig om jag sitter i en bil