Edit Browse revision history View notes

HTML

men på sin bädd i fattigstugan

låg malin och kunde inte sova

då steg hon upp och gick ut i

potatislandet ljus och klar stod

vårens himmel över den mörka

fattigstugan över den tysta linden

över den sovande byn i hela norka

socken var väl ingen vaken mer än

malin ändå kände hon att

natten var full av liv i blad

och blom och gräs och träd var

vårens ande levande och nära ja

i minsta ört och strå var

ande och liv bara linden var

död -den stod vacker och tyst-

Metadata