Line 1: Line 1:
till tidens slut och aldrig glömma dem
hon såg +till tidens slut och aldrig glömma dem+


hon nog -för evigt aldrig glömma dem-
-för evigt och aldrig glömma dem-


men när än hon med [kommandoran] -sedan- kom
men när sen hon med [kommandoran] -sedan- kom


till fattigstugan
hem till fattigstugan var de -svåraste och -…- försvunna ur henne- försvunna ur hennes minne
 
-henne- bara ett par av de skönaste hade hon
 
kvar och dem läste hon tyst för sig själv
 
om och om igen
 
bara en rad [det kan stå annat - svårtytt]
 
sjung min näktergal
 
så var orden hon läste och av … …
 
-läste hon om och om igen
 
och inför [kommandoran]