Spelar min lind; prat till grammofonprogram i radio (block 79): Page #20
Original title: 62629.jpg
HTML
hon såg +till tidens slut och aldrig glömma dem+
-för evigt och aldrig glömma dem-
[eller: -där för evigt och aldrig glömma dem- +hos sig till tidens slut och aldrig glömma dem+/lek]
men redan när hon med pompadulla -sedan- kom
hem till fattigstugan var de -svåraste [orden] försvunna ur henne minne- +försvunna ur hennes minne+
-henne- bara ett par av de skönaste hade hon
kvar och dem läste hon tyst för sig själv
om och om igen
spelar min lind
sjunger min näktergal
så var orden hon läste och i dess glans
-läste hon om och om igen-
-och inför fattigstugans armod och fulhet-
-det var vad hon mindes av sagan-
-läste hon och i glansen från [...]-
försvann fattigstugans hela armod och
-fulhet- +elände+ hon visste inte varför det
var så men det var välsignat att
det var så -på samma gång blev-
-orden till en längtan i henne ack-
-varför hade hon ingen spelande lind-