HTML

hon såg +till tidens slut och aldrig glömma dem+

-för evigt och aldrig glömma dem-

[eller: -där för evigt och aldrig glömma dem- +hos sig till tidens slut och aldrig glömma dem+/lek]

men redan när hon med pompadulla -sedan- kom

hem till fattigstugan var de -svåraste [orden] försvunna ur henne minne- +försvunna ur hennes minne+

-henne- bara ett par av de skönaste hade hon

kvar och dem läste hon tyst för sig själv

om och om igen

spelar min lind

sjunger min näktergal

så var orden hon läste och i dess glans

-läste hon om och om igen-

-och inför fattigstugans armod och fulhet-

-det var vad hon mindes av sagan-

-läste hon och i glansen från [...]-

försvann fattigstugans hela armod och

-fulhet- +elände+ hon visste inte varför det

var så men det var välsignat att

det var så -på samma gång blev-

-orden till en längtan i henne ack-

-varför hade hon ingen spelande lind-