Lejonhjärta sista kap (block 470): Page #41

HTML

att vi kommer till nangilima båda två

ingen behöver bli ensam kvar och ligga och

sörja och gråta och vara rädd

men det var inte _vi_ som skulle hoppa _jag_

skulle göra det och hur skulle jag våga ?

ja vågar du inte nu tänkte jag då är du

en liten lort och blir aldrig annat än en liten

lort

jag gick tillbaka till jonatan

jo jag vågar sa jag

lilla modiga skorpan sa han då gör

vi det nu då

-får jag- +jag vill+ sitta hos dej först sa jag

tills det blir alldeles mörkt