Edit Browse revision history View notes

HTML

men sen blev han tyst och berätttade inget mer

vi var tysta båda två och jag var

trött och -inget- +inte alls+ glad det var ingen riktig tröst

att höra om nangilima -för vi kunde ju-

-inte komma dit vi måste stanna där vi var-

som var så långt borta från oss

det skymde mer och mer och bergen blev svartare

svartare -fåglar- stora svarta fåglar kretsade

över oss och skrek så sorgligt allting var sorgligt

tyckte jag karmafallet dåna jag var trött på

att höra det det fick mej att komma ihåg

det som jag bara ville glömma -och jag tänkte att jag-

-blir nog aldrig mer glad- glad blir jag

nog aldrig mer tänkte jag -och flyttade mej-

jag flyttade mej närmare jonatan han satt

så stilla lutad mot bergväggen och hans ansikte

Metadata