Edit Browse revision history View notes

HTML

från gryningen till skymningen hade det inte varit annat än

blod och skräck och död det fanns äventyr som inte

borde få finnas hade jonatan sagt en gång

och såna hade vi fått vara med om allt för

många den här dagen stridens dag - den hade verkligen

varit lång och svår men nu var den äntligen slut

ändå var sorgen inte slut jag tänkte på

mattias jag sörjde honom så förskräcklingt och när

vi satt där vid elden frågade jag jonatan

var tror du att mattias är nu

han är i nangilima sa jonatan

nangilima det har jag aldrig hört talas

om sa jag

jo det har du visst sa jonatan minns du

inte den där morgonen när jag gav mig iväg från

körsbärsdalen och du var så rädd minns du vad

Metadata