Lejonhjärta sista kap (block 470): Page #10 Original title: 60763.jpg Protection: Open to all Expiration: Never Status: In progress Mark this revision as complete Cancel Lejonhjärta sista kap (block 470): Page #10 Go full screenExit full screen Layout Reset han hade inte berättat nånting för mej på länge vi hade inte haft tid till det men nu när han berättade om nangilima så var det nästan som förr som när jag låg i kökssoffan hemma i stan i nangilima -sa jonatan- . . . i nangilima sa jonatan med den där rösten som han har när han berättar där är det ännu lägereldarnas och sagornas tid men det var ingen grym sagotid sa jonatan utan en glad en som var full av lekar människorna lekte och arbetade tillsammans och de sjöng och dansade och berättade sagor för varann ibland skrämde de barnen med väldigt [eller: riktigt] hemska +gamla+ sagor om -såna som tengil- +vidunder såna som karm+ och katla +- och andra vidunder-+ vidunder och om grymma män -som tengil- likadana som tengil men efteråt skrattade alla åt det -och sa- för de trodde inte på det åtminstone har det aldrig funnits nånting sånt