Return to revision history
Revision as of 11:57:52, 13 April 2021 by 130.238.143.197
B Hallenberg
Revision as of 14:44:53, 13 April 2021 by 130.238.143.197
B Hallenberg
Line 1: Line 1:
-til sist- +-så- till sist+ hörde vi katla -skrika [...] [...]- +-en sista gång-+ [under linjen t h] +ett högt skrik+
-til sist- +-så- till sist+ hörde vi katla -skrika [...] [...]- +-en sista gång-+ [under linjen t h:] +ett högt skrik+


+det var hennes+ -sitt-  dödsskrik  sen blev det tyst och karm
+det var hennes+ -sitt-  dödsskrik  sen blev det tyst och karm
Line 9: Line 9:
-att det hade funnits några vidunder där och karmafallet- +karmafallet sköljde bort allt giftigt vidundersblod+
-att det hade funnits några vidunder där och karmafallet- +karmafallet sköljde bort allt giftigt vidundersblod+


-brusade och dånade som det hade gjort sen urtiden-
-brusade och dånade som det hade gjort sen urtiden- +-och det brusade och dånade som det gjort sen urtiden+- -+[under samma rad:] och brusade och dånade- med sitt [...väldiga?] vatten  det var som förut som dt hade varit sen urtiden+
 
vi stod där på stigen och flämtade
 
fastän -allt- +-[...]-+  +[allt?...] var över  tala kunde vi inte på en lång stund
 
men till sist sa jonatan
 
vi måste härifrån fort !  det börjar mörkna
 
-och- jag vill inte att natten ska komma +över mej+ -medan [...] [...] är kvar-
 
i karmanjaka
 
-vi som- stackars grim och fjalar  jag vet inte
 
hur vi fick dem att resa sig och hur vi kom därifrån
 
de var trötta så att de knappt orkade lyfta hovarna