Line 11: Line 11:
svävade över oss och skrek så sorgligt
svävade över oss och skrek så sorgligt


allting kändes -sorgligt- -[...]- sorgligt karmafallet dånade
allting kändes -sorgligt- -bara- sorgligt karmafallet dånade
 
jag var trött på att höra det det fick mej
 
att komma ihåg det som jag -bara- +bara+ ville glömma
 
sorgligt sorgligt var det +alltsammans+ och glad blir jag nog
 
aldrig mer tänkte jag
 
jag flyttade mej närmare jonatan han satt
 
så stilla lutad mot bergväggen och hans
 
ansikte var blekt han såg ut som en sagoprins
 
i alla fall men en blek och trött sagoprins
 
stackars jonatan du är inte heller glad tänkte jag
 
--- LSN