Edit Browse revision history View notes

HTML

sofia skrek jag sofia här är jag

och jag -sprang- +kröp+ fram -från- ur mitt gömställe och

viftade vilt med armarna och så häpen hade

väl sofia aldrig blivit som när hon fick se

mej

nämen karl -sa sofia- +ropade hon+ vänta vi kommer ner

till dej vi ska ändå vattna våra hästar

och då -gick det upp- +såg jag+ -två karlar kom där-

bakom henne två karlar också till häst och dom kände

jag -också- igen en av dom var hubert

och den andra var jossi!

det går inte att reda ut -heller- allt det som

brusade genom min skalle just då jossi hur

kunde sofia komma här med jossi? vad var det

som hade blivit fel hade jag bara drömt

att jossi var en förrädare nej nej det hade jag inte

Metadata