Edit Browse revision history View notes

HTML

[strucket stycke följer/lek]

och jag var så innerligt tacksam att jag inte var

i den grottan just nu och så ängslades -[...] [*jag*/Björn]-

för jonatan och orvar och önskade -så hårt jag bara- +av all min kraft+

-kunde- att de skulle klara sej fram och hinna

in i vår underjordiska gång så att

pärk fick stå där som ett fä [hela stycket hittills är överstruket] [med ett lodrätt streck/lek]

å vad jag var tacksam att jag inte var i den grottan just nu

och så funderade jag på hur -folk- +någon+ kunde sätta

in andra mänskor i så hemska grottor -[,,,]-

på jonatan och orvar funderade jag också och ängslades

för dom och undrade om de skulle klara sej fram och

hinna in i vår underjordiska gång med orvar

så att -pärk- pärk fick stå där som ett fä

och så -undrade jag- tänkte jag på hur häpen

mattias skulle bli när han fick se orvar

inne i smygen och hur glad han skulle vara

Metadata