Lejonhjärta kap 14 och 15 (block 468): Page #20 Original title: 60455.jpg Protection: Open to all Expiration: Never Status: In progress Mark this revision as complete Cancel Lejonhjärta kap 14 och 15 (block 468): Page #20 Go full screenExit full screen Layout Reset de flög fram på stigen utvilade var de också -orvar- och vi hade ett bra försprång men det var hemskt ändå att höra hovarna som klapprade bakom oss ibland -kom- -+lät+ det som om de- kom de närmare ibland saktade de efter men -de slutade inte- . de tystnade inte -de där envist [eller: evigt/lek] klapprande hovarna- -pärk och hans anhang de skulle inte ge upp i- -första taget- pärk och hans anhang de visste nu vilket byte de jagade och de skulle aldrig släppa taget det förstod jag men orvar skulle aldrig låta ta sej levande det förstod jag +också+ det syntes på honom vi red som vi aldrig hade ridit i vårt liv någon av oss och vi kom fram till bron [ständigt eller stadigt?] [ständigt eller stadigt?] [ständigt ständigt/lek] med det där klappret bakom oss