Lejonhjärta kap 14 och 15 (block 468): Page #16
Original title: 60447.jpg
HTML
-där vi travade fram- men jonatan trodde inte på
någon frid det märkte jag -han var orolig och på- +han var [...] [*spänd /Björn *]+
-sin vakt- som av [...] [*som en stålfjäder /Björn*] och +hela tiden+ på sin vakt -hela tiden-
bara vi kommer över bron sa han då är de värsta hoten [eller: den värsta biten/lek]
förbi
hur snart kan vi vara där frågade jag
inom en halvtimma ifall allt går väl sa jonatan
men i samma stund såg vi dom en trupp tengilsmän
sex spjutmän på svarta hästar alldeles oväntat dök
de upp där stigen krökte runt en bergvägg och kom
i trav rakt emot oss
nu gäller det livet sa jonatan
ännu hade de inte sett oss men det var för sent att fly
-vi skulle inte hinna- det enda vi kunde göra var
att rida rakt emot dom och -se om- +hoppas+ att de skulle
låta sej luras av orvars uniform orvar hade