Lejonhjärta kap 14 och 15 (block 468): Page #4
Original title: 60423.jpg
HTML
jonatan talade om för honom vilka vägar vi hade
att färdas och frågade honom om han ville försöka komma
vidare redan samma natt
ja ja ja sa orvar jag vill krypa på
mina knän ända hem till törnrosdalen om så ska vara
det märktes redan vem han var ingen kuvad fånge
utan en upprorsman törnrosdalens orvar -var han- -och- när jag såg
hans ögon i fackelskenet -då- förstod jag att tengil kunde
vara rädd för honom också nu -när han var så svag- +i all hans svaghet+
-fanns därtill- +var det+ som brinnande eld i honom och det var nog
bara tack vare den elden han kom levande genom helvetesnatten
för av alla världens nätter var det nog den värsta
det var morgon när vi krälade ut i dagsljuset
borta hos grim och fjalar sönderskrapade och blodiga
och genomvåta och så gott som döda ja nästan