granskat / LEK
Line 3: Line 3:
de vägarna mer det hade jonatan lovat mej
de vägarna mer det hade jonatan lovat mej


-.....  om aftonen och -...- dog bort -...-
-stormen -blev- stillnade om aftonen och -stormen- dog bort -och-  


stormen stillnade mot aftonen -efter stridens dag-
-stormen stillnade mot aftonen [snarare: armapasset/lek] -efter stridens dag-


det blev stilla om aftonen -och- därmed ingen storm mer
+det blev stilla om aftonen -och- ingen storm mer+


-det blev nu- nu en lugn varm kväll -...- och det var så
-det blev nu- nu en lugn varm kväll -...- och det var så
 
vackert när solen sjönk -...- -det var- -+just+- +det var+ en sån kväll när man
 
skulle rida utmed floder utan att vara rädd -tänkte jag- tänkte jag
 
-men hur -...- rädd jag än var visade jag det inte-
 
för jonatan att jag var rädd hur rädd jag var- +men jag visade det inte för jonatan att jag var rädd menar jag+
 
till sist var vi framme vid karmafallet
 
karmanjaka -nu och aldrig mer- -för sista gången- +här ser du oss för sista gången+ sa jonatan när vi
 
red över bron och sen blåste han i luren
 
katla såg sin klippa på andra sidan floden
 
dit ville hon visst för det kom ett väsande ifrån henne
 
rakt i hasorna på grim väste hon det skulle
 
hon inte ha gjort
 
-sen- [*sen*/Björn]-  för då hände det grim spratt till alldeles vettskrämd
 
- - LC - -