Lejonhjärta kap 15 (block 466): Page #22

HTML

en gång till blåste jonatan i luren

då skrek katla -sitt förfärliga skrik- +sitt grymma skrik+

-med sin förfärliga eld- och vände -hon- sej +rasande+ -rasande

mot tengil hon skrek -och gick- av raseri och gick med sin förfärliga eld

mot den som hon förut hade lytt så blint- +mot den som hon förut hade lytt så blint+

tengils stund kommer nog en gång hade jonatan sagt

den hade kommit nu

så slutade stridens dag i

törnrosdalen -många hade fått ge- -den dagen när- då så många gav sina liv

för friheten ja den var fri nu deras dal

men de låg där döda och visste det inte

-hubert- mattias var död jag hade ingen farfar mer

hubert var död han var den första som föll

han kom aldrig ens in genom flodporten för där

mötte han tengil och hans soldater och framför allt

mötte han katla henne hade tengil tagit med sej

för att just den här dagen komma och ge törnrosdalen