Edit Browse revision history View notes

HTML

ja ja ja sa orvar jag vill krypa på

mina knän ända hem till törnrosdalen om så ska

vara -vara- jag vill inte ligga stilla här och vänta tills

tengils blodhundar kommer tjutande efter oss i grottgångarna

-blodhundar sa han när han sa det då förstod jag

-vad som väntade oss ifall vi inte [red*] fort-

-ridit [...] [...] ** - -hann undan i tid-

det märktes redan vem han var ingen kuvad fånge

utan en upprorsman +och frihetskämpe+ törnrosdalens orvar när jag såg hans

ögon där i lyktskenet då förstod jag att tengil kunde

vara rädd för honom hur svag han än var hade han nån

sorts brinnande eld i sig och det var +nog+ bara tack

vare den elden han kom levande genom helvetesnatten

för av alla världens nätter kunde ingen vara värre

-lång som evigheten var den och en enda-

-och full av skrik och plåga ändlös var den tyckte jag-

  • [ser ut som till+lig=tillräckligt?]
    • [kanske: räddat oss tillräckligt långt]

Metadata