Lejonhjärta kap 14 (block 465): Page #28

HTML

och kom +travande+ rakt emot oss

nu gäller det livet sa jonatan hitåt orvar!

orvar red hastigt fram -i jämnhöjd med oss- bredvid oss och jonatan

slängde över sina tyglar till honom för att vi skulle se

fångna ut

ännu hade de inte märkt oss men det var för sent att

fly och det fanns ingenstans att fly det enda

vi kunde göra var att rida rakt -emot dom- på och

hoppas att -de skulle låta sej luras- orvars

mantel och hjälm skulle lura dom

levande ger jag mej aldrig sa orvar det vill jag du

ska veta lejonhjärta

och vi red så lugnt vi kunde mot våra

fiender mer och mer närmade vi oss dem jag frös

- - LC - -

över ryggen och jag hann tänka att skulle vi bli fast

nu så kunde vi lika gärna ha blivit det