Lejonhjärta kap 14 (block 465): Page #25
Original title: 63140.jpg
HTML
på deras hästar
nu grim ska du visa vem du är sa jonatan
och du också min fjalar tänkte jag och önskade bara
att jag själv hade fått rida honom
bättre springare än grim och fjalar det hade ingen
och de -nästan- flög fram på stigen och vi red
för vårt liv men förföljarna var efter oss vi hörde
de klapprande hovarna ibland närmare ibland längre bort men -ständigt-
envist -efter oss- de tystnade inte -för de visste nu-
-pärk och hans anhang vilket byte de jagade och de tänkte-
-inte släppa någonting bättre kunde de inte komma med till tengil-
-det visste de nog- för nu visste de +-[...] [...] [...]-+ vem han jagade
-pärk och hans anhang och det bytet kunde de väl inte släppa-
+och ett sånt byte kunde ingen tengilsman släppa+
-det skulle vara något att släpa hem till tengil ta med till tengil-
-de ville inte nog komma släpande med till tengil-
det skulle vara något att komma dragande med till tengil i hans borg
vi hade dom i hälarna när vi galopperade
över bron och vi fick ett par spjut -det kom ett par spjut- singlande efter oss