Lejonhjärta kap 14 (block 465): Page #4

HTML

-och innan sofia och hubert ens fattade vad som hade skett

han ner till strömmen och strömmens- och innan sofia och hubert

ens hann ner till strömmen hade strömmen redan fört honom en bra bit ut

då skrattade han vilt och skrek

-vi ses- jag ska straffa dej sofia när jag kommer som hövding över körsbärsdalen då ska

jag straffa dej

din arma dåre du kommer aldrig mer till körsbärsdalen

tänkte jag till karmafallet kommer du och ingen annan stans

han dörsökte ro men virvelströmmarna grep båten och

kastade -den som ett nötskal- den mellan sej som en leksak

och årorna slet de ifrån honom och sen -kastade de sej över- +vräkte de honom -så- ur båten och då grät jag och ville rädda honom

fastän han var en förrädare men -inget inget fanns

som kunde rädda jussi- han var förlorad +det visate jag+ vi stod där +i skymningen+

sofia och hubert och jag det var så sorgligt alltsammans

vi aåg honom komma upp en gång på toppen av