Lejonhjärta kap 13 (block 463): Page #34 Original title: 62963.jpg Protection: Open to all Expiration: Never Status: In progress Mark this revision as complete Cancel Lejonhjärta kap 13 (block 463): Page #34 Go full screenExit full screen Layout Reset släpa orvar bort mot vårt räddningshål han var trött nu och flämtade han med ja vi flämtade som jagade djur alla -djur- +tre+ och så kände vi oss också åtminstone jag hur han nu bar sej åt jonatan så lyckades han släpa orvar tvärs över hela grottan -där tog han sej- +och han lyckades kränga sej+ -med sina sista krafter- -in genom hålet och kröp in- +in genom hålet+ [...] +och på+ något förunderligt vis -med- +få med+ sej orvar som var mera död än levande då det var nästan jag också -när det nu- +och nu+ var +det+ min tur att krypa genom hålet men jag hann aldrig så långt för nu hörde vi hur det gnisslade borta i porten -nu kom det- och då var det som om all ork rann -ifrån- +ur+ mej jag kunde inte röra mej alls fort fort lyktan flämtade jonatan -och jag slängde in- -den till honom så att han skulle hinna gömma den- -för minsta lilla ljusstrimma räckte för att förråda oss- och jag räckte honom den fast mina händer skakade lyktan måste