Lejonhjärta kap 13 (block 463): Page #31

HTML

sista timme, det har tengil i sin nåd

bestämt för att du ska vänja dej vid ljus

igen och kunna se katla när du möter henne

det vill du väl

-han skrattade sen ett [...]- +gav till+ +han gapskrattade+ och sen försvann han ut

genom porten den föll igen bakom honom med en skräll

då var vi redan framme vid buren hos orvar

och vi såg honom i lyktans sken det var -för- eländigt

han kunde knappt röra sej men han kröp ändå fram

till gallret och sträckte ut sina händer mot oss

genom spjälorna

jonatan lejonhjärta sa han dej hörde jag mycket

om hemma i törnrosdalen och nu kommer du här!

ja nu kommer jag här sa jonatan och då hörde

jag att han grät lite han också för orvars eländes

skull men sen slet han upp kniven han hade