Lejonhjärta kap 13 (block 463): Page #30

HTML

sej facklan och trampade på den så att den slocknade

sen stod vi [...] stilla och väntade

och in genom porten kom en tengilsman med

en lykta i handen då började jag gråta

tyst för mej själv inte för att jag var rädd utan för

orvars skull hur kunde det få vara så grymt

att de skulle komma och ta honom just nu!

orvar från törnrosdalen gör dej beredd sa

tengilsmannen om en kort stund ska du föras till katla

de svarta hämtarna är på väg

i ljuset från hans lykta såg vi en stor

träbur med grova spjälor och vi förstod att det var där

orvar hölls fången som ett djur

tengilsmannen ställde ner lyktan på marken

bredvid buren

du får ha lykta hos dej under din