Lejonhjärta kap 13 (block 462): Page #27 Original title: 62881.jpg Protection: Open to all Expiration: Never Status: In progress Mark this revision as complete Cancel Lejonhjärta kap 13 (block 462): Page #27 Go full screenExit full screen Layout Reset kanske hade mörkret redan fallit där ute och orvar . . . -kanske var- han +var kanske+ hos katla nu? jag frågade jonatan om han trodde det men han sa bara skorpan tänk inte på det! -så gick vi- +-och så-+ +då hade vi kommit in+ i en smal slingrande -ändlös- gång -den blev- +som aldrig -tog- ville ta slut och bara blev+ smalare och smalare -blev- +undan för undan+ det var som om den krympte -till sist kunde vi nätt och jämt- +det blev farligare och farligare att+ +pressa sej fram där+ -och man kunde nätt och och jämt- -pressa sig fram där- och till slut krympte den till bara ett hål där man måste krypa för att komma genom -och då- +men sen+ var vi plötsligt i en stor grotta hur stor kunde vi inte veta för fackelskenet nådde inte långt -men- jonatan pratade för att höra ekot hohoho ropade han och vi hörde ekot svara hohoho från många håll -det var- en annan röst -och- men sen hörde vi något mera -en svag röst- -som ropade -att något som svarade- +långt borta i -som- mörkret+ hohoho ropade den söker ni orvar så är jag här klar för granskning/anita lundqvist