Lejonhjärta kap 13 (block 462): Page #26 Original title: 62879.jpg Protection: Open to all Expiration: Never Status: In progress Mark this revision as complete Cancel Lejonhjärta kap 13 (block 462): Page #26 Go full screenExit full screen Layout Reset det yttersta och jobbigaste av alla mörker i världen -det tror- -jag att det var- +det är jag säker på+ jag vågade inte röra mej och inte tala och inte tänka jag försökte glömma bort att jag fanns -och att- -jag stod på randen av- -det fanns ett avgrundsdjup framför mina- -fötter- -jag stod- -jag hade ett avgrundsdjup framför mej- och \+att jag+ stod där \ -med ett avgrundsdjup framför mina fötter- +i mörker vid ett -omätligt djup- -fruktansvärt djup- ovanligt djup+ men -hela tiden- -hörde jag- + jag hörde+ jonatans -lugna- röst bredvid mej -han talade och talade- han fick eld till sist på den andra facklan vi hade med oss och -medan han höll- -hela- tiden- +under tiden+ -på med det- talade han med mej talade och talade -alldeles- +så+ lugnt \+det var väl+ för att jag inte skulle förgås av skräck och så trälade vi vidare -det tog visst- -aldrig slut- hur länge det vet jag inte i katlagrottans djup visste man inte av någon tid det kändes som om vi hade irrat där i evighet och -kanske skulle- +jag började bli rädd att+ vi inte skulle hinna fram -innan- förrän det var för sent kanske var det redan kväll Klar för granskning/Anita Lundqvist