Edit Browse revision history View notes

HTML

det yttersta och jobbigaste av alla mörker i världen -det tror-

-jag att det var- +det är jag säker på+ jag vågade inte röra mej och inte tala

och inte tänka jag försökte glömma bort att jag fanns -och att-

-jag stod på randen av- -det fanns ett avgrundsdjup framför mina-

-fötter- -jag stod- -jag hade ett avgrundsdjup framför mej-

och \+att jag+ stod där \ -med ett avgrundsdjup framför mina fötter-

+i mörker vid ett -omätligt djup- -fruktansvärt djup- ovanligt djup+

men -hela tiden- -hörde jag- + jag hörde+ jonatans -lugna- röst

bredvid mej -han talade och talade- han fick eld till sist

på den andra facklan vi hade med oss och -medan han höll- -hela- tiden- +under tiden+

-på med det- talade han med mej talade och talade -alldeles- +så+ lugnt

\+det var väl+ för att jag inte skulle förgås av skräck

och så trälade vi vidare -det tog visst-

-aldrig slut- hur länge det vet jag inte i katlagrottans djup

visste man inte av någon tid det kändes som om vi

hade irrat där i evighet och -kanske skulle- +jag började bli rädd att+ vi

inte skulle hinna fram -innan- förrän det var för sent kanske var det

redan kväll


Klar för granskning/Anita Lundqvist

Metadata