Lejonhjärta kap 13 (block 462): Page #16

HTML

rätt som det var såg vi porten svänga upp

där nere och någon kom ut ur grottan [tankestreck] en tengilsman till !

han bar på en tom matskål men den slängde han

ifrån sig på marken porten föll igen bakom honom

med ett brak och vi kunde höra hur han låste

ja nu har man matat den grisen för sista gången

sa han

de andra skrattade åt det och en av dom -frågade- sa

fick han veta vad det här är för en märkvärdig dag

[tankestreck] hans sista i livet ! du talade väl om att

katla väntar på honom i kväll när mörkret har fallit

ja och vet ni vad han sa då jaså äntligen sa han

så bad han att få skicka en hälsning till

törnrosdalen hur var det nu igen orvar \ +kan+ dö men

aldrig friheten

kyss mej sa den andre det kan han säga till katla

Anita Lundqvist/Klar för granskning