Lejonhjärta kap 13 (block 461): Page #50
Original title: 62810.jpg
HTML
för henne hur hon än sliter och drar i sin kedja
ändå måste vi genast skynda vidare
sa han för katlas skri var en signal som hördes
ända upp till tengils borg och snart skulle vi ha
en svärm av tengilssoldater över oss ifall vi
inte hann fly undan och gömma oss
och vi red på de uslaste smalaste
brantaste bergsstigar red vi så att det slog
gnistor under hästhovarna än hit och än dit
för att villa bort alla förföljare jag väntade
var stund att få höra galopperande hästar bakom
oss och -skriken- röster från tengilssoldater som ville åt oss
med spjut och pilar och svärd men inga kom
det var nog svårt att förfölja någon bland karmanjakas
klippor och berg +en +som var+ jagad kunde lätt sticka sej undan där+
jag frågade jonatan