Lejonhjärta kap 13 (block 461): Page #48

HTML

hade samlats i klippskrevorna det var dåligt med

bete åt dom häruppe i bergen men invid bron

växte det lite gräs så jag tror de var någorlunda

mätta när vi gav oss av

och så red vi över bron mot karmanjaka

tengils land och vidundrens land jag var rädd så

jag darrade den där lindormen jag trodde väl inte

på allvar att han fanns men tänk om han ändå

plötsligt skulle slunga sej upp ur djupet och riva ner

oss från bron att förgås i karmafallet? och katla

henne bävade jag för mer än för allting annat tänk om hon

väntade oss borta på tengils strand med

sina grymma huggtänder och sitt glödande [...etter] å

jag var så rädd

men vi kom över bron och jag såg ingen

katla hon stod inte på sin klippa och jag sa