Lejonhjärta kap 13 (block 461): Page #26

HTML

fuktiga gångar som flätade ut sej åt alla håll

det var som att vandra i en labyrint och jag

var hela tiden rädd att vi skulle gå vilse

men jonatan gjorde -andra- svarta rökmärken med facklan

på grottväggarna

så nog hittar vi vägen tillbaka sa han

men vi skulle tvärs genom hela berget för att

komma -den där riktiga dit där ormar fanns-

-lika långt som vi förut +hade+ vandrat uppe på berget-

-lika långt skulle vi nu treva oss fram-

-inne i den där hemska labyrinten och vi visste-

-inte ens om det verkligen gick genom bergets innandöme-

för att komma till -den där- fängelsehålan innan kopparporten

där orvar fanns lika långt som vi förut hade

vandrat uppe på berget lika långt skulle vi

nu treva oss fram i underjordiska gångar och