HTML

den stora stenen föratt hennes eldstrålar inte skulle

nå oss jag kramlade mig fast vid jonatan

å hur jag klamrade mej fast -vid honom- och han

såg på mej med tårar i ögona

-du rör inte skorpan skrek han åt katla-

sen kom det ett raseri över honom han

lutade sej fram och skrek åt katla

du rör inte skorpan hör du det ditt

vidunder du rör inte skorpan för då . . .

han grep om stenen som om han var en

jätte och kunde skrämma henne inte var han någon jätte

och inte kunde han skrämma katla men stenen

låg lös längst ut på branten

varken spjut eller pilar eller svärd biter

på katla hade orvar sagt han kunde ha