Edit Browse revision history View notes

HTML

det var som om hon tänkte jag kommer när jag kommer

men ni kan vänta mej säkert

jonatan såg på mej så där snällt

som han brukade

förlåt mej skorpan att jag tappade luren sa han

men jag kunde inte hjälpa det

jag ville säga till jonatan att jag aldrig

aldrig aldrig hade haft något att förlåta honom

men jag var stum av skräck

katla stod kvar där nere eld och rök

kom i pustar ur hennes näsborrar och hennes fötter

-hade börja trampa fram och tillbaka- -trampade otåligt- +hade börjat trampa+

-fram och tillbaka-

-jonatan lutade sej bakom den stora stenen-

-och skrek åt henne-

-du- vi stod i skydd bakom

Metadata