Line 17: Line 17:


karmanjaka
karmanjaka
nu var det slutet för oss och katla visste
det vilken blick av triumf där kom i hennes ögon
hon stod stilla på sin klippa där nere och glodde upp
mot oss inte hade hon någon brådska nu det visste
hon det var som om hon tänkte : jag kommer när jag
kommer men jag kommer säkert