Edit Browse revision history View notes

HTML

simma mot strömmen ända dit ut

pärk hade redan lagt av sej hjälm och mantel och

stövlar nu satt han där på hästryggen i bara

skjorta och byxor och ville tvinga hästen ner i floden

en liten vacker svart märr var det pärk skrek och levde

och drev på men märren ville inte han var rädd

då slog han henne han hade inget ridspö han slog

henne i huvudet med knytnävarna och jag hörde att

jonatan snyftade till precis som den gången på torget

till sist fick pärk ändå som han ville märren

gnäggade och var vettskrämd men hon störtade sej i floden

bara för att +den där+ galningen ville det det var hemskt att se

alltihop. och att se hur hon kämpade när strömmen tog

henne

hon kommer att driva rakt ner mot oss sa jonatan

pärk kan göra vad han vill - [tankestreck] till klyftan får han henne aldrig

Metadata