Lejonhjärta kap 12 (block 459): Page #3 Original title: 60991.jpg Protection: Open to all Expiration: Never Status: In progress Mark this revision as complete Cancel Lejonhjärta kap 12 (block 459): Page #3 Go full screenExit full screen Layout Reset jonatan tittade på mej och smålog litet se inte ut så där skorpan sa han det här är väl ingenting värre blir det nog jo det var en tröst! men rätt som det var bröt solen fram och dimmorna försvann då började -hela skogens- -fåglar- fåglarna sjunga +i skogen+ allt sorgligt och ödsligt flög bort på samma gång och det farliga kändes inte så farligt längre varm blev jag också solskenet värmde redan allt kändes bättre det kändes nästan bra grim och fjalar hade det nog också bra de hade ju sluppit ur sitt mörka stall och fick gå och beta saftigt grönt gräs igen det tyckte de väl om kan jag tro men jonatan visslade på dem en svag liten vissling var det men de hörde den och kom han ville bort nu jonatan långt bort genast