Edit Browse revision history View notes

HTML

du ska inte vara +så+ rädd skorpan sa jonathan

du är karl lejonhjärta -min modige lille bror-

glöm inte det

sen tog han hastigt adjö av mattias och mej

och kröp in i smygen och vi såg honom

försvinna ner i sin underjordiska gång han vinkade

det sista vi såg var hans hand som vinkade åt oss

tjocka dodik han vet inte -han- vad det är för en

mullvad som kryper under hans mur just nu

sa mattias

nä men tänk om han ser när +jonathan+ - mullvaden- sticker

upp huvudet ur jorden sa jag och så skickar han

iväg sitt spjut

jag var så lessen och jag smög mej ut

i stallet till fjalar en sista gång -ville jag-

sökte +jag+ tröst [...(början på jag?)/lek] hos honom men inte kunde han trösta mej

Metadata