Edit Browse revision history View notes

HTML

och grät och grät tills jag inte hade några tårar kvar

då tog jag och ryktade honom och sedan fick han

det sista som var kvar av havren ja han fick

dela med grim förstås

mattias började väl undra vad jag hade för

mej för han kom ut i stallet jag var glad

att där var så skumt han behövde inte se att

jag hade gråtit men han förstod det väl ändå

för han sa

lille pojk om jag kunde göra något

men här hjälper ingen farfar! bara gråt du!

då såg jag genom fönstret bakom honom

-hur någon kom ute på gången närmade -att någon

kom någon närmade sej mattisgården det var

den där tengilsmannen som skulle hämta fjalar

och jag skrek i förtvivlan

[.]

Metadata