Edit Browse revision history View notes

HTML

vad kunde mattias göra? [...] han skrev sitt

bomärke och soldaterna försvann från mattisgården

för att leta efter jonatan på annat håll

vår sista kväll hos mattias var det

för sista gången satt vi vid hans bord och för

sista gången bjöd han oss på soppa vi var -lessna- +sorgsna+

alla tre allra mest jag -jag grät och grät så att tårarna-

-trillade ner i soppan- +-maten jag åt-+ [rörigt och svårläst, många överstrykningar, återtagningar och infogningar, svårt att säga i vilken ordning, "jag grät" återkommer flera gånger, "jag måste gråta" ...]

+jag grät+ för fjalars skull

och för mattias skull han hade ju nästan blivit min farfar

och nu skulle jag lämna honom jag grät också

för att jag var så liten och rädd och inte kunde göra

nånting alls när det kom såna som den där soldaten

och knuffade min farfar

jonatan satt tyst och tänkte och rätt som det var

mumlade han

bara jag visste lösenorden

Metadata