Lejonhjärta kap 11 (block 455): Page #21

HTML

och kände hur ett hat steg upp i mej det var just

den här kvällen vi skulle bort från dalen jonatan och jag

och jag tänkte att om de hittar honom nu så vet jag

inte vad jag gör det _fick_ inte vara så grymt -och- +att+

-orättvist- de skulle -ta- +få+ fast jonatan under hans

allra sista timmar i törnrosdalen

mattias hade proppat skänken med gamla

kläder och fårull och -annat- jox för att dämpa

alla ljud inne från smygen och hela bråten hävde

de ut på köksgolvet

och sen! sen ville jag skrika så att -hela-

huset rasade - +-[...]- för+ en av dom satte skuldran mot

skänken för att skjuta den åt sidan -men jag satt där- +men där kom inget skrik+

+ur mej jag satt+

-alldeles tyst- +-som- förstenad+ -[...] [kanske stilla?]- på min stol -och skrek inte- +och+ bara hatade honom

allting hos honom hans grova händer och tjocka nacke

och den där vårtan som han hade i panna jag hatade