Lejonhjärta kap 11 (block 455): Page #15 Original title: 52247.jpg Protection: Open to all Expiration: Never Status: In progress Mark this revision as complete Cancel Lejonhjärta kap 11 (block 455): Page #15 Go full screenExit full screen Layout Reset förlåt förlåt men jag kunde inte göra på nåt annat sätt jag tror att han förstod han nafsade lite med sina mjuka läppar mot mitt öra det var som om han inte ville att jag skulle gråta men jag grät jag stod där hos honom och grät och grät tills jag inte hade några tårar kvar då tog jag och ryktade honom och sen fick han det sista som var kvar av havren ja han fick dela med grim förstås mattias började väl undra vad jag hade för mej för han kom ut i stallet jag var glad att där var så skumt han behövde inte se att jag hade gråtit men han förstod det väl ändå för han sa lille pojk om jag -bara- kunde göra nåt ändå men här hjälper ingen farfar bara gråt du! då såg jag genom fönstret bakom honom att någon kom någon närmade sej mattisgården