Lejonhjärta kap 11 (block 455): Page #13

HTML

å vad jag tyckte illa om det! jag har

aldrig stått ut med att vänta på jonatan

särskilt inte om jag måste vara rädd under tiden och nu

var jag rädd för vem vet vad jonatan kunde råka ut för

på andra sidan muren? och vad var det han tänkte

göra som kanske skulle misslyckas?

du ska inte vara rädd skorpan sa han du är

karl lejonhjärta min modige lillebror [eller modiga lillabror?] glöm inte det

och sen tog han hastigt adjö av mattias och mej

och kröp in i smygen och vi såg honom

försvinna ner i sin underjordiska gång han vinkade

-åt oss- det sista vi såg var hans hand

som vinkade åt oss

tjocka dodik han vet inte han vad det är för

en mullvad som kryper under hans mur just nu

sa mattias