Lejonhjärta sista kap (block 54): Page #17
Original title: 44271.jpg
HTML
jo jag vet sa jonathan och strök mej
över kinden med pekfingret och sen sa han
jag tänkte att vi kanske skulle hoppa en gång till
nerför stupet där ner på ängen
kommer vi till nangilima då frågade jag
ja det kan du vara säker på sa jonathan
- vi flyger oss långt in där i nangilima så fort-
i samma stund vi tar mark ser vi ljuset
-från morgonsolen över nangilimas dalar ja det är
morgon där nu ja för det är morgon där nu-
från nangilima det är morgonsolen som lyser
över nangilimas dalar ja för det är morgon där nu
stigen dit ligger rakt framför oss och grim och
fjalar står redan och väntar det är bara att
kasta sej upp i sadeln och trava iväg
och då är du kanske inte förlamad mer frågade jag