Lejonhjärta kap 14 m.m. (block 53): Page #16 Original title: 43799.jpg Protection: Open to all Expiration: Never Status: In progress Mark this revision as complete Cancel Lejonhjärta kap 14 m.m. (block 53): Page #16 Go full screenExit full screen Layout Reset lura dom levande ger jag mig aldrig sa orvar det vill jag du ska veta lejonhjärta så lugnt vi kunde red vi mot våra fiender - mer och mer närmade vi oss dom- närmare och närmare kom vi jag frös över ryggen och jag hann tänka att blir vi fast nu så kunde vi lika gärna ha blivit det i katlagrottan och sluppit plågas en lång natt till ingen nytta så möttes vi de saktade in sina hästar för att kunna passera oss på den smala vägen och han som red främst var en gammal -bekant- +bekant+ det var ingen annan än den där pärk men pärk tittade inte på oss han tittade bara på orvar och just när -de- +-han-+ +de+ red förbi -honom- -[svarade]- frågade han